Det här är berättelsen om vår vanding i Abisko sommaren 2023. Den gjordes på Dag Hammarsköldsleden, en 105km lång led mellan Abisko och Nikkaloukta. Ledens första del följer Kungsleden, för att sedan ta en egen väg förbi Kebnekaise innan den slutar i Nikkaloukta. Totalt vandrade vi i 7 dagar, med 6 nätter i tält. 

Förberedelser

Förberedelser för vandringen började ett par dagar innan det var dags. Vi hade tänkt att gå ganska långt (ca 17- 21km/dag) men vi ville ha tid att titta runt mycket. För att spara tid på turen och inte behöva bära hem så mycket skräp förberedde vi all vår mat hemma. Varje dag skulle ha en varm middag, en varm eller kall frukost och en kall lunch. Kim gjorde luncher/snacks bestående av energibars. En måltidsbar av havregryn, frön och ost, samt en söt gjord på havregryn, smör, socker, kanel samt lite jordnötter och tranbär. Malin gjorde samtidigt frukostportioner och middagspaket av lite olika torkade grönsaker, sojagranulat och färdiga pulversåser. Utöver det packades nötter, torkad frukt och lite kakor och choklad. För alla dagarna bar vi på ungefär en ICAkasse volym, vägandes ca 5 kg eller så. 

Dag 1

Dag 1 började på nattåget. Det var lite molningt, men ändå vackert väder med fina vyer som en aptitretare för vad som väntar. Tåget följer Torneträsk den sista biten innan Abisko, inklämd mellan berg på ena sidan och sjön på den andra. 

Vårt slutmål för dagen var att tälta strax utanför Abisko Nationalpark, totalt ca 18km vandring, eller ca 8 timmar att vandra. Genom Abisko följer leden för det mesta ett vattendrag som växlar mellan att vara en bäck och sjö. Runt leden är det för det mesta en trevlig skog av större fjällbjörk, växlat med myrmark. Den här tiden på sommaren är det mycket som blommar, och har man tur går det att hitta mogna hjortron. Leden är mycket välpreparerad och bred här, så den kallades skämtsamt för "E4an" av oss.

Den sista delen är en liten klättring efter att ha passerat gränsen för nationalparken. Vi hade hittat en passande plats att tälta på när vi tittade på kartan hemma. En bro som korsade en större bäck, så det skulle vara gott om vatten men ändå lite skyddat i en dal mellan två toppar. Det visade sig att vi inte var ensamma om att tycka det var en bra plats. När vi var framme dök det upp närmare 15 tält lite här och var i skogen. Vi letade på en bra plats och fick upp tältet mellan två regnskurar. Lite matlagning och sen var det dags att sova inför nästa dag.

Dag 2

Dag 2 började tidigt, vi vaknade utvilade vid kl 7 båda två. En varm frukost bestående av gröt "kokad" i varmvatten ur termosen konsumerades och sen packade vi ihop tältet och drog iväg. Målet för dagen var STFs stuga Alesjaure , en sträcka på ca 18km. Vädret var mycket vackert på morgonen, och vandringen började med en liten klättring upp genom passet söder om tältplatsen. Väl där uppe öppnade sig en magnifik utsikt över dalen.

Dagen fortsatte sen med vandring genom denna dal. Nu på lite smalare stig, mindre folk och endast kalfjäll eller myrmark. Vägen följde även den fina sjön Radujavri. Andra halvan av dagen gick fort pågrund av alla mygg och knott samt regn som började dra in. När vi kom fram bestämmde oss för att använda oss av stugans service för tältare, ett kök, allrum samt en vedeldad bastu! Mycket värt efter en hård och delvis kall dag. När Regnet dragit förbi kunde man sedan njuta av en vacker utsikt över nästa dags sträcka. Ett stort deltaområde och höga berg i bakgrunden

Dag 3

Dag 3 får nog räknas som den bästa dagen av hela vandringen. Den gick mellan STFs stuga vid Alesjaure och Tjäktjapasset. På morgonen pratade vi lite med en erfaren vandrare som sa att utsikten från detta pass skulle vara fantastisk! Planen var att gå igenom passet och tälta en bit ner på andra sidan av det. Totalt ungefär 20km bort och ett antal hundra meter högre upp. Vi drog iväg hyffsat tidigt som vanligt, och började gå längs floddeltat. Myggen från gårdagen var borta, och vi hade istället strålande sol!

Vägen har börjat blivit lite mindre preparerad. Fortfarande gott om spång, men på sina ställen behöver man hitta över breda bäckar utan hjälp av en bro. Vattenflöderna var inte jättehöga så vi slapp i alla fall vada igenom vattnet. Inte för att det verkade stoppa vissa av de andra som gick samma sträcka som oss!

Efter ett tag började vi gå upp mot passet längs ett större vattendrag. Ungefär halvvägs upp ligger det en till av STFs stugor, Tjäktjastugan. Den är lite mindre, och vi tog oss endast en lunch i solen i närheten av den samt tittade på vattenfallet som låg bredvid.

Efter fallet fortsatte vi vandra högre upp. Landskapet ändrades från att vara fyllt med lummiga låga växter till att bli mer och mer kargt tills det var i princip ett stenfält kvar. Högst upp, innan den branta backen upp till toppen av passet låg det en del snö kvar som Kim passade på att känna på. Det är skumt att se och ta på snö i Augusti.

I toppen av passet var det ordentligt kallt och ganska blåsigt. Vi tog oss en ordentlig titt på utsikten (den var lika vacker som vi fått höra på morgonen) och gick sedan nedåt för att hitta en passande tältplats och matplats.

Det var riktigt skönt att få i sig varm mat och komma in och värma sig i tältet. Det var rejält kallt och blåsigt men vi var vid gott humör ändå.

Dag 4

Dag 4 började med strålande sol. Vårt mål var att ta oss till en bro strax norr om STFs stugor vid Singi. Vi hade underbart väder hela dagen och gick superlångsamt för att njuta av den fina naturen, samt att Kim tog en massa bilder. Trots den långsamma takten skulle det vandras nästan 21 km idag. 

Dagen bjöd på en del mer bäckar att ta sig över jämfört med de andra dagarna. Det snälla vädret höll dock vattennivåerna låga nog att det gick bra att ta sig över alla utan att blöta ner sina fötter. Under dagen passerade vi Sälkastugorna. Tanken var att köpa lite torkat renkött till mat en dag (fanns dock inte), men vi fick däremot höra att Kebnekaise Fjällstation skulle stängas på grund av magsjukeutbrott. Eftersom vi tältade och hade all mat vi behövde skulle det inte vara ett problem, men jag tycker synd om alla stugcampare som behövde lösa situationen på något sätt! 

Vi kom tillslut fram till vår tänkta tältplats. Den låg superhärligt på en lite bergstopp med utiskt över ett vattendrag, dalen samt berg i fjärran. Tyvärr så var det ett favorittillhåll för enorma mygg. Trots den friska vinden kunde de flyga ostört som de ville. Turligt nog är kraftiga byxor, regnjacka med luva samt keps + öronskydd ett utmärkt myggskydd så det var egentligen inga störra problem, vi klarade oss med ett par bett var. 

Dag 5

Dag 5 skulle vara en lite kortare vandring. Vi hade sett att vädret skulle vara betydligt sämre, och det passade ändå med att vi låg lite före vad vi planerat från början. Med takten vi hållit hittils skulle vi gå i mål en dag för tidigt. Ett alternativ vid bättre väder hade varit att bestiga Kebnekaise, men det skulle vara för dåligt väder att det skulle vara värt att stressa fram det. Vi bestämde oss därför att vi skulle gå till någonstans precis utanför Kebnekaise Fjällstation. Vi packade ner tält och gav oss iväg, förhoppningsvis mot mindre mygg. 

Första utflyktsmålet var att titta på bron vi sett dagen före. Den är inte en del av leden, utan den är för att korsa forsen om man går en annan omärkt led mot Kebnekaise. Det var en rejäl fors, och en rejäl bro. Den skulle dock ha kunnat varit mer rejäl. Andra sidan av bron hade skakat så mycket att alla staketpinnarna var utbytta och böjda.

Vi fortsatte mot Singistugorna och fick se vad i alla fall några gjorde för att undvika Kebnekaise. Två helikoptrar landade medans vi tog en kort paus. Ett gäng turister packade in sina grejer i dem och så flög de iväg mot Nikkaluokta. Det visade sig sen att de två helikoptrarna troligtvis var sista chansen ut på nästan två dagar. Vi såg de inte fler gånger och i dalgången mot Kebnekaise hamnade molntäcket strax över marken bara max en timme senare. Från Singi sa vi till slut hejdå till Kungsleden. Den fortsätter söderut mot Hemavan men Dag Hammarsköldsleden svänger av österut mot Kebnekaise genom ett högt bergspass.

Det var full regnmundering som gällde resten av dagen, det öste ner och var jätteblåsigt. Men det var ändå värt det, molnfenomenen i dalgången var fantastiska att se! En lång svans av moln växte ut från någonstans bortom berget och växte till en massiv vägg av moln som blåste förbi oss i hög fart. Titta på de små människorna i bilden för en känsla av skalan!

Allt regn gjorde det ganska svårt att navigera, leden är mycket sämre markerad här där den svängt av Kungsleden. Det är inte så att man går vilse, men det är lätt att trilla av den och gå en dum väg. Den är rejält upptrampad och vissa av alla små parallella stigar tar en knasig väg. Vi klarade oss bra, förutom att vi hamnande mitt i en myr med en bäck som var för bred för Malin att gå över. Det fick bli vadning som så många andra gjort.

Vi kom ändå tillslut fram till vårt mål. Dagsetappen blev bara 12km, men 12 ganska jobbiga km. Vi slog upp tältet i skydd av en kulle för att klara oss från det värsta vädret. Denna dag blev det att äta snabblagad mat i tältet för att slippa bli mer blöta. 

Dag 6

Dag 6 var den sista dagen med rejäl vandring. Vi skulle ta oss till en bro strax väster om Nikkaluokta, ungefär 21km bort. Dessutom skulle vi förbi Kebnekaise Fjällstation. Vi kom fram till området runt stationen ganska snabbt, där det stod att det inte bara var stugan som var stängd. Hela området var avstängt och vi fick ta en snitslad omväg högt över den vanliga vägen. Den var ansträngande men mycket fin. När vi kom tillbaka på leden igen såg vi skyltningen från andra hållet som var lite mer explicit att man inte var välkommen in.

Efter en lång, blöt och slitsam dag kom vi tillslut fram till något bättre väder. Det blev mat i tältet igen på grund av alla mygg dock. Dagen avslutades sen med ett rejält åskväder när vi lagt oss.

Dag 7

Sista dagen var en kort vandring mot mål. Vi hade bara 4km till bussen, så vi började dagen med ett riktigt skönt bad i bäcken. Det blev ännu bättre med att det återigen var strålande solsken. Fräscha och varma gick vi snabbt den sista biten och satt oss på en kulle för att se ut över den utsikt vi missat i all dimma. Det gick att sen en del, men mycket var inte längre synligt. Medans vi satt där kunde vi se att flyget var igång igen och hade fullt upp med att byta ut alla torrdass på Kebnekaise mot "sanerade" sådana.

Nu när vi var i mål behövde vi bara vänta på bussen i solen. Det finns en restaurang precis bredvid där vi tog en riktig kaffe, sen renskav. Supergott!

Sammanfattning

Sammanfattnignsvis hade vi en underbar vandring. Mycket vacker natur, spännande väderomslag och bra sällskap. Vi hade sett fram emot denna vandring jättelänge, och den slog verkligen alla förväntningar! Någon gång skall vi ta oss tillbaka och bestiga Kebnekaise med, men vi får se när det kan tänkas bli.